Inkluderande design

Inkluderande design

Nyheter, 30 maj 2018,

Nyttan av att designa med människors begränsningar i åtanke.

davidInteractiveI en tid där användarna ställer allt högre krav på de digitala (och analoga) upplevelser de interagerar med, blir det också allt viktigare att upplevelserna som designas är anpassade efter människor med olika typer av begränsningar eller handikapp. En person med exempelvis nedsatt syn eller enbart en fungerande arm ska inte behöva känna sig exkluderade och oförmögna att kunna använda sin favorit-app bara för att den inte stödjer deras behov.

Vad innebär egentligen Inkluderande design?

Inkluderande design handlar inte om att skapa en enskild lösning som möter alla människors behov. Detta är ofta näst intill omöjligt. Nej, inkluderande design är en metodik som istället handlar om att ge de bästa förutsättningarna för att så många som möjligt ska känna tillhörighet, trots sina begränsningar som ofta ligger bortom ens kontroll. I mångt och mycket innebär metoden att man i designprocessen inkluderar människor med olika typer av begränsningar och lär sig hur de upplever vardagen och interaktionen med de tjänster man tagit fram. Målet är alltid att få användarna att känna sig just inkluderade och sedda, vilket de kan göra om de känner att de kan delta i upplevelsen och känna genuin tillhörighet.
Lyckas man med detta vinner alla i slutändan: användarna, företagen och samhället i stort. Vi skapar då helt enkelt en bättre värld, som man säger på “klyschiska”.

Nyttan är större än du tror

Att designa inkluderande kan lätt uppfattas som omständigt och tidskonsumerande, och därmed kostsamt. Men värdet metoden tillför är ofta betydligt större än prislappen. Att designa för en målgrupp med särskilda begränsningar kan ofta gynna andra målgrupper i samma veva. Låt oss titta på två exempel. En designlösning som syftar till att stödja blinda eller synskadade användare kan även stödja en bilförare som behöver hålla fokus på vägen snarare än att stirra ner i bilens gränssnitt.
En annan designlösning som är menad att stödja en döv användare kan vara till väldigt stor hjälp även för en person med en tillfällig öroninfektion eller en bartender som arbetar i en väldigt bullrig pubmiljö där det är svårt att höra auditiv feedback från exempelvis en smartphone-app. Med de här två (utav många) exempel blir det genast uppenbart att man kan fånga upp en mängd målgrupper och deras respektive behov genom att stoppa ner inkluderande design i sin verktygslåda. En digital tjänst som är designad med ett inkluderande mindset förenar dessutom människor eftersom mångfald då placeras i främsta rummet, men en sådan tjänst främjar också sund individualism eftersom fler människor har möjlighet att använda tjänsten utan att behöva ta hjälp från andra.

Hur kan vi designa inkluderande?

För att uppnå riktigt bra och inkluderande design finns det en mängd aspekter vi kan tänka på innan och under designprocessen. En åtgärd är att exempelvis lägga mindre fokus på att ta fram snygga gradienter och färgtoningar i gränssnittet, och istället lägga mer krut på att göra upplevelsen mer tillgänglig för fler människor genom exempelvis rätt kontraster mellan bakgrund och text samt implementation av tal- eller ljudinteraktion.

Under designprocessens gång kan vi också säkerställa att tjänsten är inkluderande genom att identifiera vilka användarmålgrupper vi exkluderat (men som vi verkligen borde inkludera). Detta kan vi åstadkomma genom att bland att arbeta med klassiska UX-verktyg och metoder såsom personas (En arketyp av en målgrupp), kontextscenarion och användartester, fast med ett inkluderande mindset där vi hela tiden har människors begränsningar i bakhuvudet.
För att lyckas designa inkluderande är det därmed nödvändigt att se ett designproblem med objektiva glasögon. Nyckeln ligger i att tvinga sig ut ur sin egna omslutande bubbla och se sig omkring, och omfamna främmande perspektiv och nya upplevelser. Detta är i sin tur förenat med empati; att hoppa in i någon annans skor och gå runt med dessa skor i världen. Åtminstone för en kort stund. Har man av någon anledning inte tillgång till människor med särskilda begränsningar i ett projekt, så kan man ofta simulera deras verklighet för att få en bild av hur de interagerar med den tjänst man arbetat fram.

Ny lag om webbtillgänglighet i September 2018

I oktober 2017 godkände EU-parlamentet webtillgänglighetsdirektivet som kommer att gälla både webbsidor och appar. Detta beslut innebär att en svensk lagstiftning på området kommer att träda i kraft September 2018. Lagen innebär att offentlig sektor kommer att behöva följa den webbriktlinje som kallas webbriktlinje 1, vilket innebär att webbplatser och appar efter lagstiftningen behöver leva upp till Web content Accessibility Guidelines, WCAG 2.0 nivå AA.
Dessa riktlinjer, som inte alltid följts i webbprojekt tidigare, kommer alltså nu bli lagförda. Lagen kommer i första hand att gälla för offentliga aktörer, med andra ord främst myndigheter, kommuner och landsting (Läs gärna mer på www.meridium.se)

Förhoppningsvis kommer detta leda till mer inkluderande och tillgängliga digitala upplevelser framöver.

Kontakta oss

Ditt framtida projekt?

Kontakta oss

Kontakt

Telefon: 018 - 5 800 800
Besöksadress: Smedsgränd 5A, Uppsala
Postadress: Box 2171, 750 02, Uppsala