Inkluderande design
Nyheterย 
30 maj 2018

Inkluderande design

Nyttan av att designa med mรคnniskors begrรคnsningar i รฅtanke.

I en tid dรคr anvรคndarna stรคller allt hรถgre krav pรฅ de digitala (och analoga) upplevelser de interagerar med, blir det ocksรฅ allt viktigare att upplevelserna som designas รคr anpassade efter mรคnniskor med olika typer av begrรคnsningar eller handikapp. En person med exempelvis nedsatt syn eller enbart en fungerande arm ska inte behรถva kรคnna sig exkluderade och ofรถrmรถgna att kunna anvรคnda sin favorit-app bara fรถr att den inte stรถdjer deras behov.

Vad innebรคr egentligen Inkluderande design?

Inkluderande design handlar inte om att skapa en enskild lรถsning som mรถter alla mรคnniskors behov. Detta รคr ofta nรคst intill omรถjligt. Nej, inkluderande design รคr en metodik som istรคllet handlar om att ge de bรคsta fรถrutsรคttningarna fรถr att sรฅ mรฅnga som mรถjligt ska kรคnna tillhรถrighet, trots sina begrรคnsningar som ofta ligger bortom ens kontroll. I mรฅngt och mycket innebรคr metoden att man i designprocessen inkluderar mรคnniskor med olika typer av begrรคnsningar och lรคr sig hur de upplever vardagen och interaktionen med de tjรคnster man tagit fram. Mรฅlet รคr alltid att fรฅ anvรคndarna att kรคnna sig just inkluderade och sedda, vilket de kan gรถra om de kรคnner att de kan delta i upplevelsen och kรคnna genuin tillhรถrighet. Lyckas man med detta vinner alla i slutรคndan: anvรคndarna, fรถretagen och samhรคllet i stort. Vi skapar dรฅ helt enkelt en bรคttre vรคrld, som man sรคger pรฅ โ€œklyschiskaโ€.

Nyttan รคr stรถrre รคn du tror

Att designa inkluderande kan lรคtt uppfattas som omstรคndigt och tidskonsumerande, och dรคrmed kostsamt. Men vรคrdet metoden tillfรถr รคr ofta betydligt stรถrre รคn prislappen. Att designa fรถr en mรฅlgrupp med sรคrskilda begrรคnsningar kan ofta gynna andra mรฅlgrupper i samma veva. Lรฅt oss titta pรฅ tvรฅ exempel. En designlรถsning som syftar till att stรถdja blinda eller synskadade anvรคndare kan รคven stรถdja en bilfรถrare som behรถver hรฅlla fokus pรฅ vรคgen snarare รคn att stirra ner i bilens grรคnssnitt.

En annan designlรถsning som รคr menad att stรถdja en dรถv anvรคndare kan vara till vรคldigt stor hjรคlp รคven fรถr en person med en tillfรคllig รถroninfektion eller en bartender som arbetar i en vรคldigt bullrig pubmiljรถ dรคr det รคr svรฅrt att hรถra auditiv feedback frรฅn exempelvis en smartphone-app. Med de hรคr tvรฅ (utav mรฅnga) exempel blir det genast uppenbart att man kan fรฅnga upp en mรคngd mรฅlgrupper och deras respektive behov genom att stoppa ner inkluderande design i sin verktygslรฅda. En digital tjรคnst som รคr designad med ett inkluderande mindset fรถrenar dessutom mรคnniskor eftersom mรฅngfald dรฅ placeras i frรคmsta rummet, men en sรฅdan tjรคnst frรคmjar ocksรฅ sund individualism eftersom fler mรคnniskor har mรถjlighet att anvรคnda tjรคnsten utan att behรถva ta hjรคlp frรฅn andra.

Hur kan vi designa inkluderande?

Fรถr att uppnรฅ riktigt bra och inkluderande design finns det en mรคngd aspekter vi kan tรคnka pรฅ innan och under designprocessen. En รฅtgรคrd รคr att exempelvis lรคgga mindre fokus pรฅ att ta fram snygga gradienter och fรคrgtoningar i grรคnssnittet, och istรคllet lรคgga mer krut pรฅ att gรถra upplevelsen mer tillgรคnglig fรถr fler mรคnniskor genom exempelvis rรคtt kontraster mellan bakgrund och text samt implementation av tal- eller ljudinteraktion.

Under designprocessens gรฅng kan vi ocksรฅ sรคkerstรคlla att tjรคnsten รคr inkluderande genom att identifiera vilka anvรคndarmรฅlgrupper vi exkluderat (men som vi verkligen borde inkludera). Detta kan vi รฅstadkomma genom att bland att arbeta med klassiska UX-verktyg och metoder sรฅsom personas (En arketyp av en mรฅlgrupp), kontextscenarion och anvรคndartester, fast med ett inkluderande mindset dรคr vi hela tiden har mรคnniskors begrรคnsningar i bakhuvudet. Fรถr att lyckas designa inkluderande รคr det dรคrmed nรถdvรคndigt att se ett designproblem med objektiva glasรถgon. Nyckeln ligger i att tvinga sig ut ur sin egna omslutande bubbla och se sig omkring, och omfamna frรคmmande perspektiv och nya upplevelser. Detta รคr i sin tur fรถrenat med empati; att hoppa in i nรฅgon annans skor och gรฅ runt med dessa skor i vรคrlden. ร…tminstone fรถr en kort stund. Har man av nรฅgon anledning inte tillgรฅng till mรคnniskor med sรคrskilda begrรคnsningar i ett projekt, sรฅ kan man ofta simulera deras verklighet fรถr att fรฅ en bild av hur de interagerar med den tjรคnst man arbetat fram.

Ny lag om webbtillgรคnglighet i September 2018

I oktober 2017 godkรคnde EU-parlamentet webtillgรคnglighetsdirektivet som kommer att gรคlla bรฅde webbsidor och appar. Detta beslut innebรคr att en svensk lagstiftning pรฅ omrรฅdet kommer att trรคda i kraft September 2018. Lagen innebรคr att offentlig sektor kommer att behรถva fรถlja den webbriktlinje som kallas webbriktlinje 1, vilket innebรคr att webbplatser och appar efter lagstiftningen behรถver leva upp till Web content Accessibility Guidelines, WCAG 2.0 nivรฅ AA. Dessa riktlinjer, som inte alltid fรถljts i webbprojekt tidigare, kommer alltsรฅ nu bli lagfรถrda. Lagen kommer i fรถrsta hand att gรคlla fรถr offentliga aktรถrer, med andra ord frรคmst myndigheter, kommuner och landsting.

Fรถrhoppningsvis kommer detta leda till mer inkluderande och tillgรคngliga digitala upplevelser framรถver.